Torsdag, massa känslor och bilder!!!
Just nu sitter jag ute på gården vädretväxlar mellan skinnande sol och molnigt. Ganska skönt igentligen. Men svensk som jag är så måste jag bara få klaga lite så där lagom. Vill ju inte göra en stor sak utav det. Men det kunde ju vara lite svallare ute ;)
Visst blev min tårta till N fin? Han och de andra gillade den iaf. Jag var riktigt nöjd iaf.
Sitter och tänker framåt i tiden. På nya beslut och hur det kommer att bli. Har blivit likgiltig med faktumet att det aldrig kommer att spela någon roll vilka beslut jag tar i livet. Vad jag än väljer att göra kommer andra alltid att ogilla dem. Troligtvis för att jag i så många år aldrig tog några beslut förig själv utan lätt andras takar avgöra åt mig. Så ovannan att jag också är en egen person gör nog det svårt för andra att ta att jag, likt alla andra, vill fatta mina egna beslut. Och nej alla beslut är inte lätta. Hatar det faktum att jag så ofta får höra att jag gör allt så lätt för mig själv. När gör jag det lätt för mig? För cirka två år sedan var jag så allvarligt deprimerad att jag var inte var långt ifrån att dö. Därifrån var det jag som rykte upp mig själv och började ta de val jag behövde för att kunna börja leva igen. Jag har kämpat som en tok och det har varit allt annat än lätt. Så ja hag hatar verkligen att höra att jag gör det lätt för mig.
Här är i från en promenad igår. Miljön här är så underbar. Jag älskar att vandra runt och bara se vad jag hittar.
Blev helt förälskad i denna plats vid en söt bäck.
Finns så mycket djur här omkring.
Allt är så avslappnat och man riktigt bara flytter med och mår bra. Det kanske bara känns så eftersom jag bara varit här några gånger i månaden under det senaste halv året. Men jag älskar det ändå.
Lite ego på min plats ute på gården. Folk här ser mig nog som den tokiga svenskan som använder gården som vardagsrum på em'rna. Men jag är helre tokig än tråkig. Svenska som jag är jag kommer aldrig att ändra på mig. Jag är den jag är och alltid har varit. Är bara synd att andra är så pass ytliga att de bara ser min hijab och glömmer bort att det bara är tyg på mitt blonda huvud. Mitt blonda huvud på mig med den jag en gång var och fortfarande är.
Nej nu ska jag ta och gå in igen. Har suttit här ute i snart 2,5 h och bara jiddrat med vänner och skrivit här. Önskar tiden gick lite fortare nu så N kommer hem från jobbet och sen vill jag paus tiden. För från och med i morgon och en månad fram över blir det bara jobbigt. Hade jag inte mina älskade barn skulle jag nog gå i bitar. Tur att kärleken och hjärtat kan vara stora så alla rymms.
Men ha en fin dag anshallah!!!