bara en sådan där skit dag!!!
Blä vilken dag. Den började bra iaf med lite mys morgon och lek. Sedan vet jag inte vad som hände. Har enbart varit tjat och gnatt. Varenda lite sak har blivit till en stor seg masa. Samma saker har fått sägas och tjatas om. Trots att vi gick igenom och skrev ned alla regler vi har här hemma (ja jag fick för mig att barnen skulle ta till sig lättare utav det), så har var ända regel blivit bruten ett fler tall gånger denna dag. Oavsett vad jag sagt och på vilket sett, lugnt pedagogiskt till rakt och tydligt, så har de knappt uppfattat att jag pratar med dem. Vid 3 tillfällen höjde jag rösten så enormt, men ändå så fick man samma frågande blick och ett kort: när sa du att vi skulle det? Allt blir så drygt sådana här dagar. Vet varken ut eller in. Inte blir det bättre då det blir omöjligt att hålla värken från kroppen i schakt när all fokus hamnar på onödigt tjat. Värken gör inget lättare. Är så less på att leva i ett fängelse. Det tär så psykiskt på än att vara instängd i sin kropp. Ork och energi dunstar som vatten i öknen och man känner sig konstant maktlös. Att känna sig totalt maktlös och försöka få kontakt med några som inte lyssnar, är ingen bra kombination. Kan erkänna att jag har spenderat 2 timmar till att böla av mig. Är så slut och rådvil. Fattar inte hur jag ska göra för att få allt att fungera. Visa dagar är kanon, men sedan kommer dagar som idag och igår och då bryter man ihop. Hatar de dagar jag inte kan kontrollera min värk. Det känns så jävla orättvist. Blir samtidigt förbanad på mig själv att jag inte tog tag i min värk tidigare. Kanske hade jag kunnat påvärkan mig positivt då och sluppit denna skit värk. Varför ska man vara så dum och naiv när man är tonåring? Varför kan man inte förstå att man ska lyssna på sin kropp? Jaja ingen ide att hänga upp sig på det. Det var då och idag är idag och idag är ett rent jävla helvete som jag inte önskar någon. Kanske borde testa en sådan där led operation iaf. Är ju iaf 50/50% så det finns ju en chans till någon lunda förbättring. Känns som jag bara är naiv och tror att alla operationer slutar väl. Finns ju de som fått det bättre. Men marioteten har blivit sämre.......
Vill bara få mer ork att orka tampas med växande barn. Vill kunna känna den där orken att kunna ta döv öre dagarna utan att bli påvärkad. Vill kunna känna ro under hela dagen. Vill ha ro till att hålla mitt "mantra" för att slippa knäkas utav min egna kropp.
Blir även så sne på de grannar som tycks tro att man är en rabiat barn hatar. Då de tycks alltid dyka upp eller ha örat vid dörren, då tåla modet tryter. Skulle va kul att se deras minner om de såg det tjat och trots som utspelas timmarna innan man skriker rakt ut. Kag avskyr verkligen människor som har så mycket att säga om saker de inte vet något om och inte ens har mage att säga det till en. Det är så lågt. Varför ytra sig om något istället för att ta reda på fakta? Om man hör någon riktigt arg och tycker att det låter illa, varför inte bara plinga på och fråga hur det är? Varför är alla så drama kåta? Har inget till övers för sådana människor.
Älskar mina barn och önskar att jag hade samma ork som dem. Känns så himla jobbigt att hela tiden bli begränsad och inte kunna delta i alla deras lekar. Kan inte vara lätt för dem att ha en trött mamma som hela tiden har ont. Men de är underbara precis som de är. Även när de ignorerar mig och inte vill göra som jag säger så finns det inga jag älskar mer än dem <3